Det finns en kärlek.
Den grymmaste sorten. Den som nästan dödar sina offer. Den kallas obesvarad kärlek.
På den är jag expert.
 De flesta kärleksberättelser handlar om folk som blir kära i varandra.
Men resten av oss då? Hur är det med våra berättelser?
Vi som blir kära på egen hand.
Vi är offer i en ensidig kärleksaffär.
 Vi är de som förbannas av de älskade.
Vi är de oälskade.
 De skadade som står upp.
De handikappade utan handikapparkering.

Ja, det är från The Holiday om någon känner igen de? Men det där passade in på mig just nu så otroligt bra så snodde den.