Nu är det slut, så jävla slut som det kan bli!
Och det är inte pga av mig, eller det var inte jag som sa att det var slut, det var han ..

Jag har tydligen förändrats och jag är inte den tjej han blev kär i.
Fan säger jag bara, FAN!!!!

Han är den enda jag kan tänka mig att leva med, visst vi har våra dåliga stunder, men vilket par har inte det? Vi känner varandra så väl, varför kan inte bara allt bli bra igen?

Jag gråter av att tänka på att just nu kanske han håller om en annan tjej ..
Varför lyckas jag alltid sabba saker som är så perfekt? Varför? 

Jag var visst lycklig med honom, så otroligt lycklig! Jag hade en sån tur som fick honom.. Det är inte många som vet hur jag fungerar, men det gör han. 

Vill bara att han ska läsa det här och förstå hur jag känner.. vill skriva till honom, ringa honom, åka till honom och be honom att ta tillbaka mig! Att han gör ett stort misstag.. 
Men för det första så gör han inte ett misstag, jag är inte ens värd honom, inte ett dugg.  

Jag kan inte ens med ord förklara hur jag känner för honom, hur otroligt mycket jag älskar "plutten" som jag kallar honom. Hur stor betydelse han har i mitt liv. 
Jag är mig själv med honom, nu känner jag mig så tom och ensam ..

du vet inte vad du har förrän du förlorar det